Thursday, May 24, 2012

Bande Quful Darwaaza...This Locked Door.

A poem by Meherzaidi.
کیوں میری دنیا میں آنا چاہتے ہو 
نہیں آنے دوں گی !
باہر رہو 
دستک نہ دو
 ہر در بند قفل ہے 
ہر کڑی سر بہ  مہر ہے 
ہر قفل زنگ آلود 

کوئی دستک اب صدا  نہیں بنتی
 کوئی نالہ نہ بنے ہے کوئی چیخ 
اس دل کی ویران بستی میں بس ایک اٹل سنناتا 
ایک امر سنناتا 
ایک ابد  سنناتا 
ایک ازل سنناتا 

تیری آنکھ کی پتلی کی پہنچ بھی اگر اندر آگیی 
تو صرف ایک ہلکی سی لہر پیدا ہوگی 
جس طرح ایک چھوٹے سے کنکر کی لہر 
مدھم ،مدھم ،موہوم سی ایک جھیل میں 

کوئی بازگشت نہیں 
کوئی ترانہ نہیں 
کوئی نغمہ نہیں 
ایک سنناتا ہے امر ،ازل ،ابد  

یہ دکھوں کا سفر ہے 
بہت ہی کٹھن ڈگر ہے
ایک طرف پہاڑ سی زندگی 
کوئی سہارا نہیں کوئی آسرا نہیں 
کوئی کنارہ نہیں 

رات گھپ اندھیری 
کوئی کنارہ نہیں 
ایک طرف غم کی کائنات 
ایک طرف صرف  میں

مجھے ڈر لگتا ہے 
کہ تو بھی کرن دکھا  کے کہیں غایب  نہ ہو جاے 

صبح آزادی کی امید کی پر بہار کرن 
روشن کرن 
پر عزم کرن 
ایک روشن زندگی کی امید کی کرن 

میں پھر سے سنگھار کروں گی 
میں تیرا انتظار کروں گی 
ہاں مگر نہیں !

تو نے میرے اجڑے بال نہیں دیکھے 
تو نے میرے پاؤں کے آبلے نہیں دیکھیے 
تو نے میرے ہاتھوں  میں لگے کانٹے نہیں دیکھے 
تو نے میری آنکہ کے پتھریلے آنسو نہیں دیکھے 

کیوں کے میں ڈھکی ہوئی ہوں 
کسی کو نظر نہیں آتی 
جان بوجھ کر چھپائی ہوئی 
میرا وجود ایک بوجھ 
اگر نظر آے تو مار دو ، کاٹ دو 
مسخ کرو یہ شکل 
خوبصورتی کائنات کو ختم کرو، مسخ کو، جلا دو، زندہ درگور کرو 
ورنہ یہ کائنات ہل  جاےگی 
قیامت آجایگی 
صدا  سے انتظار کی جانے   والی قیامت 
جس کا ہر مومن مرد کو بہت انتظار ہے 
جیسے کے بہت تییار  ہیں جواب دینے کو 
بے عیب  حساب
موں توڑ جواب 
اپنےاندیکھے  خدا کو 
بہت تیّار ، پاکی میں نہاے ہوے 
اپنے سچے خدا کے سامنے کھڑے ہونے کو سینہ تان کر !

نہیں میں تمھیں اپنے دل کے اندر نہیں آنے دوں گی 
اپنے من کو بندے قفل رکھوں گی 
کیوں کے 
میں بھی فیصلے کا انتظار کر رہی ہوں
 میں بھی سچائی  کی اس گھڑی  کا انتظار کر رہی ہوں 
جب میں بھی ہار سنگہار کئے  
اپنا حسین وجود لئے 
اپنے بال سجاۓ  ہوے  جو میرے حسن کا زیور ہیں
 اپنی حسین چھاتیاں  دیکھآتے  ہوے 
جو میرے حسین وجود کا سنگھار ہیں
 اپنے اور تیرے اس اند یکھے خدا کے سامنے کھڑی ہونگی  
بے ععیب ،  پوتر  ، آزاد ، حسین، رنگین ،پر وقار، عیاں ! 



Roman Urdu Transliteration:
Kiyun meri duniya mein aana chahtey ho
Nahin aane dun gi!
baahir raho
 Dastak na do
Har dar band-e quful hai
Har kardi sar ba muhur hai
Har quful zang aalood.

Koi dastak ab sadaa nahi banti
Koi naala na bane hai koi cheekh
Is dil ki weeraan basti mein bas aik atal sannaata
Aik amar sannata
Aik abad sannata
Aik azal sannata.

Teri aankh ki putli ki puhanch bhi agar ander aagayee
Tau sirf aik halki si leher paidaa hogi
Jis tarha aik chotey se kankar ki lejher madham, madham, mauhoom si aik jheel mein.

Koi baazgasht nahin
 Koi tarana nahin
Koi naghma nahin
Azal, abad.
Aik sannata hai amar!

Yeh dukhon ka safar hai
Buhat hi kathin dagar hai
Aik taraf pahar si zindagi
Koi sahara nahin, koi aasra nahin
Koi kinaara nahin

Raat ghup andheri
Koi kinara nahin
Aik taraf gham ki kaainat
Aik taraf sirf mein

Mujhe dar lagta hai
Keh tu bhi kiran dikha ke kahin ghayab na ho jaaey

Subhe aazadi ki umeed ki pur bahar kiran
Roshan kiran
Pur azm kiran
Aik roshan zindagi ki umeed ki kiran

Mein phir se singhaar karon gi
Mein tera intezaar karun gi 
Haan magar nahin!

Tu ne merey ujrey baal nahin dekhey
Tu ne merey paaon ke aabley nahin dekhey
Tu ne mere haaton mein lage kaante nahin dekhey
Tu ne meri aankh ke pathreeley aansoo nahin dekhey

Kiyun keh mein dhaki huwee hun
Kisi ko nazar nahin aatee
Jaan boojh kar chupaaee huwee
Mera wujood aik bojh
Agar nazar aayey to maar do kaat do
Masakh kardo yeh shakal
Khubsoortiye kaainaat ko khatam kardo
Masakh kardo, jalado,zinda dargor kardo!

Warna yeh kainaat hil jaegee
Qayamat aajaae gi
Sada se intezaar ki jaane waali qayamat
Jis ka har momin mard ko buhat intezaar hai
Jaise ke buhat tayyar hain jawab dene ko
Be aib hisaab
Mun tordh jawab
Apne andekhe khuda ko 
Buhat tayyaar , paaki mein nahaye huwey
Apne sacche khudaa ke saamne kharey hone ko seenaa taan kar!

Nahin mein tumhe apne dil ke ander nahin aaney dun gi
Apne mann ko band-e quful rakhon gi
Kiyun keh
Mein bhi faisley ka intezaar kar rahi hun
Mein bhi sachaaee ki us ghari ka intezaar kar rahi hun
Jab mein bhi haar singhaar kiye
Apna haseen wujood liye
Apne baal sajaey huwey jo merey husn ka zewar hain
Apni haseen chaatiyaan dikhatey huwey
Jo merey haseen wujood ka singhaar hain
Apne aur terey andekhaey khuda ke saamne khari hongi
Bey aib, pawitr, azaad, haseen, rangeen, pur waqar, ayaan!


Translation:

O, pray why do you want to enter my universe
I will not let you!
Keep out
Do not knock
All doors are locked
All padlocks chained
All locks are rusted closed!

No knocking becomes a lament now
No wail becomes a scream.
There is an eternal silence 
In this heart of mine.
A lasting silence
A final silence
A destined silence!

If your vision reaches my space
There will be but a small ripple
Like that of a stone been thrown 
In a still lake
No echo
No song
No anthem
Only a silence, eternal, final,always.

Tis, a journey of pain
Tis, a path difficult
One side is a mountainous life
No rest, no hope
No anchor to my boat.

Tis night,  deep and dark
No respite
The universe of sadness all around
Here I am alone.

I am scared
That you may also disappear after showing me the ray of hope.
The ray of hope for a morn of Freedom
Bright ray of hope
Passionate ray of hope
A ray of hope for a bright future.

I will adorn myself again
I will wait for you
But nay, I dare not!

Thoust haven't seen mine unkempt hair
Nor the blisters of mine feet
Thoust haven't seen the thorns in my palms
Nor mine stoned tears!

Because , I am hidden
Unseen
Deliberately hidden from view
My existence a burden
If seen, to be killed
Cut down to pieces
Burnt till unrecognized

Finish the beauty of the universe
Maim it, burn it, bury it alive!
Or the universe will shudder
The end will come
That Day of Reckoning waited by the believers
As if very well prepared to face their unseen God
Pristine reckoning
An flawless account!

Very well prepared, these believer men
Bathed in virtuosity divine
Ready to stand full chested before their Lord!

Nay, I shall not let thoust enter my heart's heathen
I shall keep mine heart padlocked
Because
I also wait for that Day of Judgment
I also wait for that Day of Truth
When I shall stand tall
With my beauteous adornment
With my lovely existence
With my hairs crowning glory
With my breasts' lushly bejeweled
Standing tall in front of thine and mine unseen God
Flawless,pure,free,beautiful, colorful, dignified and apparent!











 

Wednesday, May 16, 2012

Aazaadiye Qalam...Freedom Of Pen!

تمہارا ساتھ نبھانا بہت کٹھن ہے 
اس راہ کو اپنانا بہت  کٹھن ہے 
دل کے کانٹے سہ سکتی ہوں 
پاؤں کے کانٹے سہلانے مشکل ہیں 

یہ ناہموار ڈگر   شاید اس نازک سی زندگی کی ڈور  
جو میری رکتی، چلتی سانسوں  سے بندھے ہن 
شاید  توڑ    دے کبھی بھی ، اچانک سے کوئی تجربے کا جھٹکا 
کوئی ذھن کی شورش، کوئی دل کی ہلچل اس کو توڑ  دے 
اور میں ڈولتی  ہوے گر  جاؤں ، مر جاؤں 
ایک کٹی پتنگ کی طرح  

ہاں تمہارے ساتھ  چلنے کا راستہ بہت کٹھن ہے 
میری لاغر لاش میں سکت نہیں 
یہ تو بس زندہ ہے ایک دکھاوے کی طرح  
ہمّت نہیں، سکت نہیں 
وہ جوش نہیں، وہ ولولا نہیں 

ہاں وہ تو بارے لوگ ہوتے ہیں 
طوفان سے لڑنے والے 
فرہاد کی تارہا پہاڑ دھونے والے 
راستے بدل دینے والے 
کاش کے میں اتنی باہمّت ہوتی 
کاش کے میں اتنے با عزت ہوتی 

تم سہی ہجو کرتے ہو
 میں اتنی عظیم نہیں 
میں تیرے پیڈسٹل کے قابل نہیں 
میں ترا آیڈیل  نہیں

میں تو پتنگا ہوں 
کوئی خوبصورت اور نادر تتلی نہیں 
ایک بدرنگ پتنگا 
جو اپنی زندگی کی لو کی شما کی   طرف آہستہ آہستہ  بڑھ رہا ہے 
اس کا مقدّر آخر جل کر خاکستر ہی ہونا ہے 
چوٹی سی راکھ کا دھیر 

کتنے انسان اس زندگی سے گزر جاتے ہیں 
گمنام ، انجان 
 نہ وہ طوفان سے لڑنے والے ہوتے ہیں 
نہ وہ لیجنڈری ہوتے ہیں 
نہ کسی نے ان کی کہانی سنی ہوتی ہے 
نہ کسی نے ان کی کتھا لکہی  ہوتی ہے 
وہ ایک جدید انسان کی تارہا ایک انجان سی زندگی گزار کر مر جاتے ہیں 
وہ کسی آرٹسٹ کا ہیرے سے جرا بیش قیمت مجسمہ  نہیں بنتے 
ان کے مجسمے کسی چوک میں نہیں لگتے 
کوئی ان کے بنام کاموں کو سجدہ نہیں کرتا 


Child In Johi, Dadu with donated bag, shirtless, flood affectee.Floods with rain will come every year in Pakistan. Sindh most affected

ہوں !
یہ زندگی کی دور ،یہ کیسی بے رنگ ، تکلیف دہ اور بدمزہ ہے 
تم سہی کہتے ہو اے  دوست
صرف جذبات ہی تو رنگ دیتے ہیں
 کوئی لو روشن کرتے ہیں کہ شاید
ایک نیا جذبہ پیدا ہو 
کوئی روشن شمع جلے 
کوئی دشتے وحشت سر ہو 
کوئی زندگی کے شعور کی اصل راہ متیّن ہو 

پر ایسے لوگ کم ہوتے ہیں 
جو پر مقصد زندگی گزارتے ہیں 
جو ہر سبھا کو سبھے آزاد کی تارہا جیتے ہیں 
جو ہر شام کو جب سوتے ہیں تو مرتے نہیں 
جو دوسروں کلے درد سہتے ہیں 
مسکراتے ہوئے راہ دکھاتے ہیں 

شاید یہی فرق ہے ایک ام مردہ  مڈل کلاس میں اور ایک جدوجھدی آزاد پنچہ  میں 
شاید یہی جذبے کا فرق ہے ایک لیڈر میں 
اور ایک بور جواسی میں 

تمہارے ساتھ چلنے کا راستہ بہت کٹھن ہے 
اور میں اپنی زندگی گزآ ر چکی
مجھ میں ہمّت نہیں جد و جہد کی  
میں اس شمع کی  لو کی مانند ہوں
جو بجھنے سے پہلے ایک دو دفع روشن ہوتی ہے 
پھر بوجھ جاتی ہے ہمیشہ کے لئے 
 مجھے معاف کردو اے دوست 
می اتنی مضبوط نہیں 
بہت کمزور ہوں میری سانس کی دور بہت نحیف ہے 
اب صرف میرا قلم میرا ساتھ دیگا 
بس یہی ایک زندگی کی دور ہے بندھی ہوئی 


Roman Script :
Tumhara saath nibhana buhat kathin hai 
Is raah ko apnaana buhat mushkil hai 
Dil ke kaante to seh sakti hun 
Paaon ke kaante sehlaana buhat mushkil hai 

Yeh naahumwaar dagar shayad is nazuk si zindagi ki dor mein 
Jo meri rukti, chalti saanson se bandhi hain 
Shayad torh de kabhi bhi, achanak sai
Koi tajarube ka jhatka, koi zehen ki shorish
Koi dil ki halchal, is ko torh dai
Aur mein dolti hui gir jaon, marjaon
Aik kati patang ki tarha

Haan tumhare saath chalne ka raasta buhat kathin hai 
Meri laaghir laash mein sakat nahi
Yeh to bus zinda hai aik dikhawe ki tarha
Himmat nahi, sakat nahi
Woh josh nahi, woh walwala nahi

Haan woh to bare log hotey  hain
Toofaan se larne waaley
Farhad ki tarha pahar dhone waaley
Raastey badal dene waaley
Kaash ke mein itni baahimmat hoti
Kaash ke mien itni baa izzat hoti
Tum sahi hijo kartey ho
mein itni azeem nahi
Mein terey pedestal ke qaabil nahi
Mein tera ideal nahi
Mein to patanga hun
Koi khubsoorat aur nadir titli nahi
Aik badrang patanga
Jo apni zindagi ki shama ki lo ki taraf aahistaa aahista bardh raha hai
Us ka muqaddar aakhir jal kar khaakistar hi hona hai
Choti si raakh ka dhair

Kitney insaan is zindagi ke sehra se guzar jaate hain
Gumnaam, anjaan
Na woh toofaan se larne waaley hotey hain
Na woh legendary hotey hain
Na kisi nai un ki kahaani sunee hotee hai 
Na kisi ne un ki kathaa likhee hotee hai
Woh aik jadeed insaan ki tarha aik anjaan si zindagi guzaar kar mar jaatey hain 
Woh kisi artist ka heerey ka jarda hua besh qeemat mujassima nahi ban tey
Un ke mujassimey kisi chowk mein nahi lagte
Koi un ke benaam kaamon ko sajda nahi karta

Hun!
Yeh zindagi ki dordh ,
Yeh kaisee be rang takleef deh aur badmaza hai

Tum sahee kehtey ho aye dost
Sirf jazbat hi to rang dete hain Koi lo roshan kartey hain ke shayad 
Aik naya jazba ho paida
Koi roshan shama jaley
Koi dashte wehshat sar ho
Koi zindagi ke shaoor ki asal raah mutayyan ho

Par aisey log kam hotey hain
Jo pur maqsad zindagi guzartey hain
Jin ke raastey waazeh hotey hain
Jo har subha ko subhe azaad ki tarha jeetey hain
Jo har shaam ko jab sotey hain to martey nahi
Jo doosron ka dard sehtey hain
Muskuraatey huey rah dikhatey hain
Shayad yahi farq hai
Aik aam murda middle class mein aur aik jid wa jahadi azaad panch mein
Shayad yahi jazbey ka farq hai 
Aik leader mein or aik bourgeois mein

Tumharey saath chalne ka raasta kathin hai
Aur mein apni zindagi guzaar chuki
Mujh mein himmat nahi jad wa juhad ki
Mein us shama ki lo ki manind hun 
Jo bujhne se pehle aik do dafa roshan hoti hai
 Phir bujh jaatee hai
Hamesha ke liyey

Mujhe maaf kardo dost
Mein itni mazboot nahi
Buhat kamzor hun
Meri saans ki dor buhat naheef hai
Aik sirf mera qalam mera saath dega
Bas yahi aik zindagi ki dor hai bandhi hui!
مہر زیدی شایرا Meherzaidi, The poet.





English Translation:


Life ,O love, is difficult to pass without you
But impossible a task to be with you now
I am a vain person
Can bear the pain of thorns in my heart
But not in my feet.


O, this uneven path that 
You challenge me to tread!
It may break the weak link
That holds my breath together
Suddenly an experience, some tempest of thought, some flutter of the heart
And I may then fall like a kite with it's thread cut
Die.


Yes , the path that goes to your
Heart is difficult to tread
Almost impossible for me
My weak dead body does not have the strength
Neither have I the courage
I do not have the strength
It needs passion
It needs strength of commitment.


Ah, those heroes are great people
Who fight the great tempests
Who cut mountains like Farhad
Who change the paths of Life
I wish I was so courageous
I wish I was so great
You are right when you denigrate me
I am not divine
I am not fit to be on your pedestal
I am not your ideal idol!


I am but a moth
Not a beautiful rare butterfly 
I am but a moth,  colorless
That is struggling towards the Lamp of Life
Slowly struggling.
It's destiny, it's fate to burn to ashes only
A small, insignificant mound of ash.


How many people pass through this desert of life
Unknown, unsung
Neither they fight great storms
Nor are they legendary
 No one has heard their stories
No one writes their life story


They spend their insignificant lives
Like the Modern Man and die
They do not become a diamond studded sculpture by a passionate artist
Worshiped, eulogized
Nor put in town squares with reverence
Nobody prostrates to their unknown works


Hmmm! 
This life's passing
How colorless, painful and bland
You are so right when you say
That passions only give color to life
They alone light a fire so that 
A greater passion rises
A greater lamp is lit
That a new thinking to lead life is decided
But such great persons are few
That lead lives with vision
That spend every morn as a free morn
That do not die a death when asleep every evening
Those that bear the pain for others
Those that brave the way smiling
Maybe this is the way a dead middle class person 
And a Free soul
Maybe this passion, the difference 
Between a leader and a bourgeois


Your path is difficult to tread 
I have spent my life in vain
I lack courage
I am like that lamp light
That glows high once or twice 
Before extinguishing forever!


Please forgive me, my friend
I am not so strong
I am very weak
My breath of life is hung by a weak thread
Now only my Pen will be with me
This , only thread that is keeping me alive.

Damien Hirst: For the Love of God. (A Diamond studded sculpture).